En ganska vanlig man
När jag började på Löparshop.se lade jag snabbt märke till en man som då och då kommer till kontoret. En fascinerande man. Lång och smal och med ett skägg som får till och med jultomten att tänka "imponerande!"
Mannen heter Ulrik Pihl. Han är en väldigt intressant man om man frågar mig. Han springer mycket. Mycket.
Om du frågar Ulrik Pihl vem Ulrik Pihl är, säger han själv:
Man är också benägen att tro att han har rätt. Tills du hör att Ulrik har sprungit 1000 maraton.
Du hörde rätt. Jag har inte lagt till en nolla för mycket. Ulrik Pihl har sprungit tusen maraton.
Om du räknar så betyder det att Ulrik har sprungit ett maraton var 15:e dag i hela sitt liv! Ungefär varannan vecka sedan Ulrik föddes har han snörat på sig löparskorna och gett sig av på ett 42 195 meters lopp.
Jag har länge undrat varför han gör det här? Någon har varit i överhängande fara och bestämmer sig i sjukhussängen att om de blir friska ska de springa tills solen blir svart. Andra flyr från något. Från ångest, stress eller något helt annat. Men Ulrik, han bara springer.
Detta är Ulrik Pihls galna historia. En helt (o)vanlig man i 42-årsåldern som har kastat all sin kärlek på löpningen.
Från 1 – 1000 maraton
När Ulrik gick i gymnasiet i mitten av 90-talet fann han att löpningen föll sig naturligt för honom. Han fann också att han inte var snabbast på en 100m. Men han, å andra sidan, upptäckte att han kunde springa fort och längre än de andra. Ju längre distans, desto bättre blev Ulrik.
När Ulrik sprang sitt första maraton, HCA Marathon i Odense 2006, var han inte alls nöjd. Det gick för långsamt och för dåligt. Ulrik satte därför upp ett mål för sig själv. Det måste bli bättre. Och det dröjde inte länge innan Ulrik hade sprungit ett maraton på de magiska 3 timmarna. Men Ulrik var inte klar. Nya mål sattes upp. Nya maraton sprangs.
När Ulrik hade sprungit sina första 20 maratonlopp under perioden 2006-2011 fick han reda på att det finns en "100-klubb". En exklusiv klubb för dig som sprungit 100 maraton. Ulriks nästa mål var fött. Och 2013 blev Ulrik medlem i klubb 100.
Och det är så kärlekshistorien fortsätter. Ulrik Pihl måste ha nya mål och nya jaktmarker att erövra, det är hans motivation.
Men jag har fortfarande lite förundran. Varför springer Ulrik så mycket?
Motivationen har hållit igång Ulrik Pihl i cirka 10 år. Detta i sig är vackert och imponerande. Men det innebär också att Ulrik under en period av ca. 10 år har sprungit majoriteten av hans maratonlopp. Ulrik har därför sprungit maraton ungefär var 3,65:e dag.
Och den vilda historien slutar inte här.
Ulrik är först med att springa maraton i alla landets 98 kommuner. När Ulrik berättade detta för mig gjorde han en poäng av att betona vikten av att starta och avsluta maratonloppet i samma kommun. På så sätt kan man inte starta ett maratonlopp i Favrskovs kommun och avsluta det i Silkeborgs kommun och därmed stryka två kommuner från listan. Några regler som verkar viktiga för Ulrik att följa, även om han är den enda som följer dem.
Ulrik har också sprungit 300 maraton i rad under 4 timmar.
Och nu har Ulrik genomfört 1000 maratonlopp. Cirkeln har slutat på samma plats som den började vid HCA Marathon i Odense.
Men när jag verkligen pressar Ulrik för att få svar på min stora fråga "varför springer Ulrik?" Finns det kanske mer i den här historien:
Många tycker att springa är meningsfullt. En betydelse som är svår att förklara för icke-löpare. De flesta löpare får det. Meningen är inte djup, det är inte rocket science, det finns bara där. Det är bara vettigt att springa. Vi springer för att alternativet är sämre. Vi springer för att vi kan känna det i bröstet. Vi springer för samhället. Vi springer efter känslan av lycka. Vi springer för att nå mål. Vi springer för hälsan. Vi springer efter upplevelser. Vi springer efter minnen. Vi springer.
Och i Ulriks fall springer han också för att han är bra på det.
Ulrik sprang sitt 1000:e maraton den 25 september 2022 på tiden 03:54:51.
Som person nummer 42 i världen är Ulrik nu med i "1000-klubben".
Men vad nu?
Är allt över nu?
Skrattar Ulrik.
När 2022 är över vill Ulrik ha sprungit 130 maraton. Men efter det är framtiden lite oviss.
Rädslan för tomhet och brist på nya mål skrämmer Ulrik lite.
"Vad i helvete ska jag göra nu? Jag har uppnått många mål. När vi når 2023 är det långt kvar till något roligt igen. Jag funderar på vad nästa mål ska vara, men jag gör det" Jag vet inte. Jag vill springa fler utländska lopp. Det ska inte vara för mycket folk, det ska vara mindre och lite mer speciellt." Berättad av Ulrik Pihl.
Men Ulrik konstaterar också att löpningen har gett honom så många upplevelser tillsammans med sina bästa vänner, och det kommer aldrig att ta slut.
"Även om löpning låter väldigt individuellt är det fortfarande väldigt socialt. Mina bästa vänner har jag träffat genom löpningen. Vi har haft några reseupplevelser som jag inte vill vara utan.”
Svaret på min fråga är kanske tvådelat. För å ena sidan springer Ulrik för att han är bra på det. Han är med i klubb 1000 och har talang för att springa långt och springa mycket. Å andra sidan verkar det också som att löpningen har blivit en del av Ulrik, mer än han bara beskriver det när man frågar honom. Ulrik springer. Han känner sina bästa vänner från löpning. Hans bästa reseupplevelser är löpningsrelaterade. Hans framgångssaga springer. Så om man tar bort löpning från Ulrik så tar man bort ganska mycket Ulrik. På det sättet är Ulrik och löpningen två oskiljaktiga saker.
Hittade du ingen favorit?
Se hela utbudet av löparskor här:
