Jag har haft nöjet att testa Scotts version av en tävlingssko för de snabba traillöparna. Skon har varit med mig genom hela träningsprocessen inför det 19 km långa bergsloppet Nations Cup och det var också den sko som jag valde att springa loppet i. Den har alltså utsatts för både långpass, backintervaller, kuperad tröskelträning och nu även tävlingar i bergen.
Specifikationer
Vikt: 258 g. i storlek 43
Drop: 3 mm.
Häl: 21,5 mm
Framfot: 18,5 mm
Mellansula: Kinetic Foam

Målgrupp
Skon är avsedd för löpare som gärna vill ha en trailsko med äkta race-känsla. Det är inte en sko för superleriga sträckor, men sulan har en utmärkt allroundprofil som kommer klara av det mesta. Det är en väldigt direkt och lite hård sko, så den vänder sig mest till lättare löpare och framfots-/mittfotslandare.
En sko som ska springas in, men det är det värt
På den första löpturen i skorna kändes de lite "obekväma" på fötterna. Skosnörena är monterade i ett lite kraftigare gummi som var lite irriterande över leden vid stortån, de kändes lite tighta över mittfoten och så kändes överdelen generellt lite stel och orörlig. Men redan på den andra turen kunde jag märka att många av dessa saker hade blivit betydligt bättre och på tredje turen var det som om att skorna och mina fötter hade blivit vänner. Trots att jag fortfarande inte kan få skosnörena att sitta precis som jag vill (se bild) så är skorna extremt bekväma att springa i.

Rent passformsmässigt är skon lite smal över vristen och mittfoten, medan den är bred i framfoten. För en traillöpare kan det vara en fördel att skon har en lite smal mittfot, eftersom det låser fast foten bättre och förhindrar att man glider runt för mycket i skon, framför allt när man springer i nedförsbacke. Om man har väldigt breda fötter kan komforten bli en utmaning.
Det är generellt inte en sko man ska köpa för komforten. Det är en väldigt direkt sko med en relativt tunn och fast mittsula samt med en utpräglad race-passform. Den passar bäst för tävlingar på kortare distanser – från 5 km till halvmarathon, beroende på löparens vikt, löpstil och normala skopreferenser.
Credit: Trail Run Denmark
Prestationen i spåret
För mig är en av de viktigaste sakerna i en tävlingssko för trail är att den känns stabil och säker. Om en sko känns klumpig på fötterna och jag mister kontakten med underlaget kan jag inte springa lika snabbt i branta nedförsbackar eller när underlaget är utmanande. Det är här Kinabalu RC 2.0 presterar extremt bra.
Redan vid den första löpturen kände jag mig säker i skon. Jag har aldrig varit orolig för att vrida foten, inte heller på stenigt och ojämnt underlag. Därför är det en sko där jag känner att jag kan släppa på alla spärrar i nedförsbackarna, jag litar på att skorna och fötterna ska klara av uppgiften tillsammans.
Greppet i yttersulan lämpar sig bäst för torra spår. Om man ska springa en tävling i en dansk skog under vinterhalvåret skulle jag nog välja en sko med mer grepp, men för mindre leriga sträckor och för löpning under torra förhållanden är det inga problem med greppet i skon.
Att yttersulan inte är så aggressiv är till och med en fördel om det finns några asfaltspassager längs vägen. I Nations Cup förekom en hel del branta nedförsbackar på asfalt och här presterade skon riktigt bra. Här kunde jag verkligen känna stötdämpningen och den goda returenergin från Kinetic Foam-mellansulan och det kändes nästan som en tävlingssko för landsväg.
Slutsats
För löparen som vill ha en snabb sko för de kortare trailloppen är Scott Kinabalu RC 2.0 ett riktigt bra alternativ. Man ska vara medveten om att det inte nödvändigtvis är en sko med ”komfort ur skokartongen”. Den kräver kanske lite tid så man får vänja sig vid den, men det är det värt. När man sprungit in skon får man en blixtsnabb, stabil, bekväm och inte minst lätt sko, med en tillräcklig mängd stötdämpning för korta traillopp.